Krönika
Karaktäristiska drag för en krönika:
* Personligt skriven, personliga erfarenheter finns ofta beskrivna i texten
* Behandlar ett aktuellt ämne, som alla kan känna igen sig i
* Intresseväckande inledning och rubrik
* Relativt "lättläst", dvs. lite enklare språk som har drag från vårt talspråk, vardagsspråk
* Texten ska ha en poäng. Författaren behöver inte nödvändigtvis ha haft en åsikt, men krönikan ska få läsaren att tänka till, och att få testa på att tänka i författarens tankebanor.
ALLA BARN ÄR GLADA NÄR TRAFIKEN ÄR FARLIG
Ovan: I pulkabacken kan olyckor hända snabbt, men i trafiken får
olyckorna ofta mycket större konsekvenser...
Man hinner inte ens blinka, så snabbt går det!
Knappt har meteorologerna på teve nämnt ordet ”minusgrader”, innan jag genom köksfönstret ser hur pulkabacken utanför fyllts av overallklädda överlyckliga ungar med klumpiga tumvantar och varsin pulka efter sig. Varje gång, samma sak. Men snön och kylan som hemsöker oss nordbor varje år har en absurd dubbelnatur. För medan barnen glatt ovetandes leker i snön, händer våldsamma olyckor i trafiken som jag helst bara vill glömma.
Medan jag sitter där i köket och tittar ut på barnen i pulkabacken, dricker jag en rykande het kopp morgonkaffe och söndagstidningen ligger framför mig. På radio hör jag hur man diskuterar de trafikolyckor som har skett under natten till följd av halkan. Det får mig att vrida mig av obehag. Men eftersom jag inte vill dra på mig onödiga oroskänslor en sådan lugn och härlig dag som denna, bestämmer jag mig för att inte tänka mer på det. Det visar sig bli svårare än jag tänkt.
Med den brännheta kaffekoppen emot mina frusna läppar, tittar jag istället ut genom fönstret. Jag ser, till min förtvivlan, hur en pojke i tioårsåldern övermodigt styr kursen mot ett alldeles för högt gupp. Pulkan får oväntat hög fart och pojken kastas mycket riktigt iväg, gör en volt i luften och landar hårt några meter bort, medan hans pulka oberört fortsätter neråt helt ensam. Trots den brutala landningen, verkar pojken ha klarat sig utan skador.
Nästa gång jag sätter kaffet i halsen, har ett helt pulkatåg precis slirat i sidled, och de flesta barn har dröst ner i en frusen liten bäck strax bredvid, medan en av dem kraschat rakt in i en lyktstolpe. Återigen klarar sig alla fint, och är snart högst uppe på backkrönet igen, redo för nästa färd. Trots några incidenter, är allt väldigt roligt. Ingen olycka här, inte!
Mitt medvetande hittar tillbaka till köket igen. Jag tänker att, i pulkabacken händer olyckor utan förvarning. Trots det kommer barnen lindrigt undan, och leken fortsätter. Men om samma sak skulle hända i trafiken, skulle utfallet vara avsevärt allvarligare. Här tar det bom stopp. Olyckan är framme - det är för sent. Kanske har en trafikant överskattat sin förmåga, likt pojken som körde över guppet. Möjligtvis har någon till sin förtvivlan märkt att däcken inte längre får fäste, vilket har fått fordonet att rusa okontrollerat emot en dikeskant, eller ännu värre, en annan trafikant.
Jag är så inne i mina tankar att jag av misstag spiller ut lite kaffe på den blårutiga duken. Fläcken växer sig snabbt större då tyget suger åt sig vätskan. Jag orkar inte bry mig om att göra något åt det, suckar lite. Hinner precis börja fundera på om man kanske skulle våga sig ut med bilen en sväng för att handla, innan hör jag något i nyhetssändningen på radio som fångar mitt intresse:
I Dalum har en bil kört in i en stolpe.
I Bullaren har en långtradare slirat ner i diket.
I Backa har en bil voltat.
Jag sörplar i mig lite mer kaffe. Bränner mig och rycker till. Kliar mig på näsan. Nja, jag tror jag skippar bilturen till affären idag. Känner att det liksom inte är värt risken. I trafiken snackar vi inte om något blåmärke eller två, som i pulkabacken en bit bort från mitt hus.
Vi snackar om liv, och om död. I trafiken är det är på allvar, på riktigt!
Källor:
Övre bilden:
http://www.lulea.se/images/18.6ebed23a109d954a359800038408/Ormberget_pulkabacken01.jpg
Nedre bilden:
http://www.bt.se/multimedia/dynamic/00652/Halka_2_TK712100369_652667c.jpg
ORIGINALARTIKEL, Göteborgsposten, publicerad Söndag 22 Januari 2012
(De med grön penna överstrukna sektionerna, överensstämmer endast delvis med det jag valt att skriva om. Ignorera gärna.)
Innan min respons kommer, undrar jag vart artikeln du utgått ifrån finns? :) Vore kanske bra att läsa den innan tänkte jag.
Jepp, har lagt upp den här nu! :)
Men skulle inte de båda transponeringarna vara av samma artikel? Den första handlade om jod och denna om vintern. Jag kanske har missförstått:P
Hej, Är det inte meningen att de två stiltransponerade texterna ska vara utifrån samma artikel? det var så jag hade uppfattat det i alla fall :P
Hej igen...
Glöm en av mina kommentarer. När jag skrev den understa syntes tydligen inte den första, därav två stycken ... Förlåt för det :) hehe
Krönikan
BRA:
• Bra användning av språket och bra krönika! märks att du har känsla för språk!
• Ämnet är aktuellt, trafiken och snön är något alla kan känna igen sig i, och det är ju viktigt för en krönika.
• På grund av det målande språket får jag en känsla av att händelsen verkligen hänt, som att kaffet spills ut och att barnen har ”klumpiga tumvantar”
KAN FÖRBÄTTRAS:
• Själva poängen i texten, eller slutledningen, kanske kunde beskrivas tydligare. För att en krönika ska bli lite extra intressant är själva slutledningen och målet viktigt, ett syfte med krönikan. Krönikan ska leda läsaren till en liten aha-upplevelse tycker jag. Du leder ju skribentens tankegång under hela krönikan och detta känns levande, men själva slutsyftet kunde bli lite tydligare. En tydlig slutknorr någonstans i slutet där läsaren förstår vad skribenten ville få sagt.
• Språket kan kanske bli något mer personligt, för att få en känsla för vem egentligen denna skribent är. Som, bara ett exempel, att efter att kaffet spills skriva ”fan” eller något liknande.
Kanslisvenskan
Tycker du fått med alla punkter som är typiska för en kanslitext. Är texten till för allmänheten kunde den nog gjorts något mer lättläslig, men eftersom kanslisvenska nästan SKA vara svårförståeligt för ”vanliga” personer så är ju texten helt rätt.
Bra:
- Mycket bra skriven krönika som verkligen frammanar bilder av både pulkaåkning och trafikolyckor i huvudet , dvs. väldigt målande språk! Språkmässigt väljer du slående ord perfekt och skapar på så vis en levande stämning.
- Det märks väl att ämnet är aktuellt och du har skrivit din krönika på ett personligt sätt. Däremot vet jag inte riktigt om du skriver ur din synvinkel eller ur en annans persons synvinkel men hursomhelst är det personligt och bra!
- Bra stiltransponering från artikel till krönika - det har du lyckats bra med!
Kan förbättras:
- Vid första anblick känns det som att du har lite för många och för korta stycken. Däremot när jag läser skulle man inte kunna gjort på något annat sätt, eftersom det är styckeavdelning på rätt ställe. Till exempel till nästa gång är kanske att ändra meningsbyggnaden i vissa meningar så du får i alla fall ett längre stycke i mitten :)
Annars tycker jag din text var mycket bra och intressant! Bra jobbat Tove! :)
